<\/p>\n
Finland och Sverige \u00e4r enligt PISA – m\u00e4tningarna toppl\u00e4nder inom grundskolutbildningen. Vi kan vara stolta \u00f6ver resultatet, v\u00e5r grundskola \u00e4r bra. D\u00e4remot har vi inte en enda skolbok i n\u00e5gotsomhelst \u00e4mne f\u00f6r dem vars f\u00f6rstaspr\u00e5k \u00e4r tecken och andra alternativa kommunikationsmetoder (AKK, AAC). Det \u00e4r en skamfl\u00e4ck f\u00f6r oss.<\/p>\n
De icke-talande autisterna (med utvecklingsst\u00f6rning), vilkas f\u00f6rstaspr\u00e5k \u00e4r tecken och bildst\u00f6d, har inte en enda skolbok idag p\u00e5 sitt modersm\u00e5l \u2013 f\u00f6r hela sin skoltid. L\u00e4rarsituationen \u00e4r inte mycket b\u00e4ttre. Ofta \u00e4r det en f\u00f6re detta assistent som ver en natt inte bara blir klassl\u00e4rare, utan specialklassl\u00e4rare. Assistenterna kan ha en utbildning i bakfickan, men alltid omfattar den inte tecken, bildkommunikation, AAC-hj\u00e4lpmedel, autism, utvecklingsst\u00f6rning, bem\u00f6tande eller specialpedagogik. Som l\u00f6k p\u00e5 laxen \u00e4r det mycket s\u00e4llsynt med (svenskspr\u00e5kig) talterapi, n\u00e4stan non-existent d\u00e5 det g\u00e4ller lagstadgad tecken- och kommunikationsutbildning samt AAC-hj\u00e4lpmedel f\u00f6r barnen. Orsakerna st\u00e5r att finna i ignorans, nonchalans och bristande ledarskap. <\/p>\n
Undervisningen sker p\u00e5 l\u00f6sa lappar, en l\u00e5ngsam, klumpig och alltid inte s\u00e5 hygienisk metod. Flexibiliteten i och omfattningen av undervisningen \u00e4r l\u00e5g och barnen tenderar att cementeras p\u00e5 en alldeles f\u00f6r l\u00e5g niv\u00e5 i f\u00f6rh\u00e5llande till sin inneboende kapacitet. Materialbristen \u00e4r inte de engagerade vikariernas eller de snuttifierade assistenternas fel. Blicken v\u00e4nder sig till tj\u00e4nstem\u00e4nnen och till politikerna. Var \u00e4r etiken, b\u00f6ckerna eller Plan B framom axelryckningar och tystnad? Skall all materialproduktion faktiskt vara l\u00f6nsam och ske via kommersiella f\u00f6rlag?<\/p>\n
I brist p\u00e5 b\u00f6cker \u2013 och som komplement till b\u00f6cker \u2013 l\u00f6sa bokst\u00e4ver och ord, laminerade kort, Symbolskrift och lagringsproblem<\/p>\n
Specialbarnen saknar ett tillr\u00e4ckligt antal datorer i klassen. F\u00f6r b\u00e5de sin kommunikation och f\u00f6r sin undervisning \u00e4r de barn som antingen har en PC eller en Ipad fr\u00e5n habiliteringens\/socialens eller skolf\u00f6rvaltningens sida ett lysande undantag. L\u00e4get blir inte mindre komplicerat av att upptagningsomr\u00e5det omfattar flera kommuner (som inte alltid vet vad de k\u00f6per). IT h\u00f6r till undantagen ocks\u00e5 i klassen. Den som finns, utnyttjas stelben eller inte alls. Existerande delar kan, pga teknikaliteter, inte alltid ens kombineras. Annat kan inte kombineras pga brandmurar. Specialbarnen g\u00e5r i ett slags l\u00f6s\u00f6resskola och de lever i en konstant google\u00f6vers\u00e4ttning pga haltande bruk av tecken och bilder, talapparater och talsynteser. Undervisningen \u00e4r i m\u00e5ngt och mycket i praktiken finansierad och beredd av familjerna. Undervisningsprogram f\u00f6r datorer b\u00f6r \u00e4gas i tripletter och det \u00e4r oklart vem som st\u00e5r f\u00f6r kostnaderna och f\u00f6r individualiseringen av \u00f6vningsblocken. Den stolliga praxisen med tre (eller i praktiken noll) CD:n f\u00f6r en elev – plus familjens privata, hemma, med en individualiserad meny. Den f\u00f6rklarande logiken kring ’tripletterna’ betyder ungef\u00e4r det h\u00e4r<\/p>\n
\u2022\tHabiliteringsenheterna och datateken har sina program f\u00f6r utl\u00e5ning, barnen f\u00e5r testa dem hemma under n\u00e5gra veckors tid \u2013 det \u00e4r en fungerande service, men<\/p>\n
\u2022\tProgrammen l\u00e5nas ej \u00e5t skolan (varken f\u00f6r bekantskapande eller f\u00f6r bruk)<\/p>\n
\u2022\tbarnens program, l\u00e5nade eller \u00e4gda, f\u00e5r inte anv\u00e4ndas i skolan p\u00e5 skolans datorer, men p\u00e5 ev egna datorer – men d\u00e5 kan l\u00e5nta ex tappas bort eller allt g\u00e5 s\u00f6nder och vem ansvarar d\u00e5?<\/p>\n
\u2022\tskolan f\u00e5r bara anv\u00e4nda skolans program – men inte ens i misstag p\u00e5 barnens egna datorer (och var h\u00f6r skolan om existerande program?)<\/p>\n
\u2022\tungarna har inga skoldatorer, m\u00f6jligen jobbar man p\u00e5 klassrummets enda dator, den som \u00e4ven de vuxna anv\u00e4nder. Ofta \u00e4r datorn barnets egen – det m\u00e5 sedan vara en talsyntes (som anv\u00e4nds klokt och m\u00e5ngsidigt ur ett levnadsperspektiv, dvs \u2019fasligt\u2019 ut ett logopedperspektiv \u2013 eller ensidigt som en bortgl\u00e4md talsyntes utan koppling till varagen) eller en laptop som kommunen (ofta en annan kommun \u00e4n skolkommunen pga l\u00e4net som upptagningsomr\u00e5de till specialundervisinngen) eller familjen k\u00f6pt<\/p>\n
\u2022\tungarna tenderar att inte f\u00e5 program n\u00e5gonstansifr\u00e5n \u2013 skolbyr\u00e5kratin k\u00e4nner inte till programmen eller apparna eller anser programmen och apparna vara underh\u00e5llning. Socialen ser inget behov alls, programmen \u00e4r ju p\u00e5 sin h\u00f6jd underh\u00e5llning. Skall man ha ett program, f\u00e5r det r\u00e4cka i \u00e5ratal. F\u00e5 kommuner k\u00f6per n\u00e5gonting alls. Det \u00e4r familjerna som st\u00e5r ocks\u00e5 f\u00f6r undervisnings- och kommunikationsteknologin, fast vi har en gratis grundskola och fast andning, \u00e4tandet och yttrander\u00e4ttenn kan anses vara m\u00e4nskliga grundr\u00e4ttigheter. De flesta familjer \u00e4r \u00e4nd\u00e5 n\u00e4stan lika uptodate som habiliteringsenheterna (ibland n\u00e5gra steg fr\u00f6e desamma) – skolorna och kommunerna kommer upp till ett decennium p\u00e5 efterk\u00e4lken<\/p>\n
\u2022\ttill syvende och sist \u00e4r det f\u00f6r\u00e4ldrarna som ekonomiskt pungslagna inhandlar allt: datorerna, hj\u00e4lpmedlen och programmen – efter att ha bollats runt i byr\u00e5kratin ett par \u00e5r med vad det inneb\u00e4r av tillv\u00e4xtf\u00f6nster som st\u00e4ngs och kostnader f\u00f6r alla och envar<\/p>\n
D\u00e5 det g\u00e4ller kommunikationshj\u00e4lpmedel fastnar barnen i byr\u00e5kratins sn\u00e5rskog och krav p\u00e5 \u2019rumpan f\u00f6rst upp i tr\u00e4det\u2019 alternativt \u2019produkt s\u00f6ker marknad\u2019 \u2013 eller s\u00e5 ramlar barnet mellan de olika kostnadsst\u00e4llena inom samma kommun pga enheternas revirstrider eller ofullst\u00e4ndiga kunskap om vad AKK egentligen \u00e4r fr\u00e5gan om.<\/p>\n
Det \u00e4r inte bara skolb\u00f6ckerna som fattas inom specialundervisningen. Mycket kunde underl\u00e4ttas och kompletteras om man hade tillg\u00e5ng till modern specialpedagogisk syn och undervisningsteknologi \u2013 AKK-specialpedagogik. Se artiklarna om AKK-specialpedagogik och om tecken och kommunikatonsundervisning i rutorna intill p\u00e5 denna webbsida. Resultaten av pilotprojektet \u00e4r sporrande.<\/p>\n
Myndigheterna kunde redan med tecken och bilder i Lexia (och en l\u00e5ngvarig finansiering) f\u00f6da skolbokssurrogat f\u00f6r de tecken- och bildst\u00f6dskommunicerande specialbarnen i alla \u00e4mnen. En fungerande helhet f\u00f6r l\u00e5g- och h\u00f6gstadiet borde vara lika naturlig i ocks\u00e5 i bokv\u00e4g fr\u00e5n Utbildningsstyrelsens sida som grundkurserna i v\u00e5ra minoritetsreligioner. Vi hoppas AKK-spr\u00e5kiga skolb\u00f6cker dyker upp \u2013 snart!<\/p>\n
Datorisera och effektivera undervisningen, tillf\u00f6r ljud och arbetsro \u2013 ens som skolbokssurrogat<\/p>\n
Ungarna kommer inte i \u00e5tanke f\u00f6r datorer eller Ipads d\u00e5 byr\u00e5kraten tycker ’dom’ inte \u00e4r n\u00e5got v\u00e4rda och f\u00f6r att ’dom’ inte ens kan kn\u00e4ppa en knapp – underf\u00f6rst\u00e5tt, hur skulle de d\u00e5 klara av en dator, den kostar och f\u00f6rr var den lyx. Alla hj\u00e4lpmedel var fruktansv\u00e4rt dyra och stigmatiserande – m\u00e5 de f\u00f6rbli s\u00e5 – inte skall \u2019dom\u2019 komma in p\u00e5 konsumentmarknaden och sm\u00e4lta in bland folk – d\u00e5 \u00e4r det ju inget HJ\u00c4LPMEDEL mera, utan en \u2019moj\u00e4ng\u2019 (och s\u00e5dana f\u00e5r ju nog alla tammef-n skaffa sj\u00e4lva). K\u00e4nns det igen? <\/p>\n
.<\/p>\n
I samma veva kunde kommunikationen kanske uppdateras till p\u00e5g\u00e5ende sekel \u2013 billigt, bekv\u00e4mt och non-stigmatiserande<\/p>\n
Yttrander\u00e4tten \u00e4r en av v\u00e5ra grundl\u00e4ggande r\u00e4ttigheter. Vi har ett moraliskt ansvar f\u00f6r de svagaste i samh\u00e4llet. Med enkla medel kunde vi underl\u00e4tta kommunikationen och h\u00f6ja kvaliteten p\u00e5 specialundervisningen<\/p>\n
Det skulle vara nyttigt f\u00f6r alla grupper av anst\u00e4llda att se m\u00f6jligheterna med AKK-specialutbildning och med alternativa kommunikationsmetoder f\u00f6r barnens utveckling och framtida liv som en helhet. Det g\u00e4ller l\u00e4kare, logopeder, skoldirekt\u00f6rer, special(klass)l\u00e4rare, psykologer, terapeuter, datapedagoger, sk\u00f6tare, assistenter, dagis-, eftis- och fritidspersonal, socialarbetare och andra hugade fr\u00e5n verkstadsgolvet till ledningen och politiker. Anh\u00f6rigexperterna och brukarna k\u00e4nner ofta v\u00e4l till sina behov i den h\u00e4r riktningen och uttrycker sina \u00f6nskem\u00e5l med omsorg. De v\u00e4lkomnar tanken med \u00f6ppna armar. Vi \u00e4r ljus\u00e5r fr\u00e5n det optimala l\u00e4get pga ignorans och en inhuman ransonering av yttrander\u00e4tten och r\u00e4tten till ett eget liv. Med enkla medel kunde vi underl\u00e4tta situationen avsev\u00e4rt \u2013 bara vi g\u00f6r det samst\u00e4mmigt.<\/p>\n
Terry (Th\u00e9r\u00e8se) Grahn<\/p>\n
M.A., beteendevetare, pedagog, MBA(Henley), specialsjuksk\u00f6tare, lobbare och anh\u00f6rig,<\/p>\n
utbildad utbildare, handledare och konsult i AAC\/AKK (lo-tech, hi-tech), tecken, TAKK , AAC-specialpedagogik, oralmotorik, bem\u00f6tande, omsorg, substans och process<\/p>\n
Twitter AAC_Terry<\/p>\n
www.puheoikeus.fi (Right to talk, yttrander\u00e4tt)<\/p>\n
FOTON: Terry Grahn<\/p>\n
SYMBOLER: Widgit Symbolskrift, Boardmaker och Proloquo2Go<\/p>\n
<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Finland och Sverige \u00e4r enligt PISA – m\u00e4tningarna toppl\u00e4nder inom grundskolutbildningen. Vi kan vara stolta \u00f6ver resultatet, v\u00e5r grundskola \u00e4r bra. D\u00e4remot har vi inte en enda skolbok i n\u00e5gotsomhelst \u00e4mne f\u00f6r dem vars f\u00f6rstaspr\u00e5k \u00e4r tecken och andra alternativa…<\/span><\/p>\n