Vad \u00e4r alternativ och kompletterande kommunikation? P\u00e5 samma s\u00e4tt som d\u00f6va eller h\u00f6rselnedsatta anv\u00e4nder sig av teckenspr\u00e5k eller blinda och synnedsatta l\u00e4ser med punktskrift, har kommunikationsmetoder utvecklats f\u00f6r de gravt talhandikappde. Of\u00f6rm\u00e5gan all tala eller att tala tydligt, kan vara medf\u00f6dd eller ha uppst\u00e5tt pga sjukdom eller skada. M\u00e5nga gravt talhandikappade har funktionsneds\u00e4ttningen parallellt med autism och\/eller utvecklingsst\u00f6rning, men det beh\u00f6ver inte vara s\u00e5. Alternativa kommunikationsmetoder inneb\u00e4r att man kommunicerar med tecken, mimik, kroppen, bilder och symboler \u2013 f\u00f6r hand eller via olika mer eller mindre sofistikerade hj\u00e4lpmedel, talapparater av olika slag. Vi kallar det AKK, p\u00e5 engelska AAC. Om man bara anv\u00e4nder tecken som st\u00f6d, f\u00f6rkortas det TAKK. Det \u00e4r inte samma sak som teckenspr\u00e5k. Till de alternativa kommunikationsmetoderna f\u00f6r gravt talhandikappade h\u00f6r bruket av st\u00f6dtecken och tecknat tal. St\u00f6dtecken inneb\u00e4r att man tecknar det talade spr\u00e5kets huvudord, g\u00f6r budskapet tydligare och talar l\u00e5ngsammare. Tecknat tal inneb\u00e4r att man tecknar alla ord, men man f\u00f6ljer det talade spr\u00e5kets ordf\u00f6ljd och grammatik. I b\u00e4gge fallen talar den talande omgivningen med den funktionshindrade, vilken h\u00f6r det talade spr\u00e5ket trots sin of\u00f6rm\u00e5ga att sj\u00e4lv producera (tydligt eller fullst\u00e4ndigt) tal.<\/p>\n
F\u00f6rr l\u00e4rde man ut st\u00f6dtecken och hade enkla kommunikationsp\u00e4rmar med stora bilder f\u00f6r en baskommunikation. Senare kom r\u00e4tt klumpiga talapparater av olika slag in. Det kunde g\u00e4lla ett rutf\u00e4lt med f\u00e4rdigt inbandade meddelanden (lite som p\u00e5 en telefonsvarare eller bandspelare) eller s\u00e5 var talsyntesen kopplad till en komplicerad programmering p\u00e5 en dator. Idag finns det \u2019appar\u2019 f\u00f6r iPad och snabba talsynteser f\u00f6r datorer, men det \u00e4r den funktionshindrades egen f\u00f6rm\u00e5ga, mobilitet, helhetssituation och kommunikationsbehov som skall styra valet av hj\u00e4lpmedel. Inget \u00e4r i sig b\u00e4ttre \u00e4n det andra, de passar bara olika personer olika bra.<\/p>\n
Inget barn utvecklar en spr\u00e5kk\u00e4nnedom i ett vacuum. Vi talar till, fr\u00e5gar, svarar, uppmuntrar, berikar och utvecklar spr\u00e5kbruket hela tiden.<\/p>\n
F\u00f6r gravt talhandikappade \u00e4r det inte lika l\u00e4tt. Allm\u00e4nheten kan inte tecken och den k\u00e4nner inte till bildkommunikation. Inte alla specialister g\u00f6r det heller. Den tekniska utvecklingen \u00e4r s\u00e5 snabb att familjerna ofta k\u00e4nner sig, sina behov och det existerande utbudet l\u00e5ngt f\u00f6re byr\u00e5kratin h\u00e4nger med. Det g\u00e4ller att k\u00e4mpa och att st\u00e5 p\u00e5 sig. F\u00f6r proffsen g\u00e4ller det att h\u00e4nga med i utvecklingen och att l\u00e4ra sig ocks\u00e5 av familjerna. Vidare \u00e4r det ytterst viktigt med en god dokumentation. Familjerna riskerar att inte f\u00e5 n\u00e5gon hj\u00e4lp om dokumentationen \u00e4r d\u00e5lig eller om behovet faller mellan tv\u00e5 stolar inom en och samma kommun f\u00f6r att en apparat kan anses h\u00f6ra hemma inom social- och h\u00e4lsov\u00e5rd alternativt inom undervisningssektorn. Barnet borde vara ber\u00e4ttigat till tv\u00e5 apparater, g\u00e4rna f\u00f6rverkligat s\u00e5 att allt finns i samma apparat eller s\u00e5 att den andra \u00e4r en iPad eller en iPod.<\/p>\n
Generellt kan man s\u00e4ga att m\u00e5nga inom daghems- och specialskolpersonalen f\u00e5tt en grundl\u00e4ggande utbildning i tecken. Teckenvalet \u00e4r det traditionella och f\u00f6ljer inte alltid behoven i vardagen. Det \u00e4r sannolikt att banan och br\u00f6d \u00e4r viktigare \u00e4n bj\u00f6rn och r\u00e4v.<\/p>\n
Omv\u00e4rlden tenderar att tystna runt ett talhandikappat barn. I st\u00e4llet f\u00f6r att \u00f6ka st\u00f6det, g\u00e4rna med hj\u00e4lp av bilder, f\u00f6rem\u00e5l, miner och tecken, tystnar man och inv\u00e4ntar barnets egna initiativ. Hur skall barnet veta att n\u00e5gon annan f\u00f6rst\u00e5r tecken? Hur motiverar man sin v\u00e4ntan, inte inv\u00e4ntar man ju sk normala barns tal heller. I b\u00f6rjan finns en pinsamhetstr\u00f6skel, man kan k\u00e4nna sig f\u00e5nig d\u00e5 man tecknar, pekar p\u00e5 bilder eller viftar p\u00e5 f\u00f6rem\u00e5l. D\u00e5 \u00e4r det viktigt att minnas i vems tj\u00e4nst man \u00e4r och att det i gruppen sannolikt finns andra med spr\u00e5ksv\u00e5righeter \u2013 ofta bland dem man inte ens gissar att har det \u2013 som kunde dra en nytta av spr\u00e5kst\u00f6det. Vissa enheter koncentrerar sig p\u00e5 ett tema i en m\u00e5nad. Det \u00e4r inte s\u00e5 klokt \u2013 vardagen g\u00e4ller s\u00e5 mycket annat \u00e4r en sagofigur eller en f\u00e4rg. Andra f\u00f6rivrar sig och tecknar allt och en svada av ord. D\u00e5 missar man po\u00e4ngen med st\u00f6dtecken.<\/p>\n
Tyv\u00e4rr r\u00e5der det en brist p\u00e5 bilder och material och p\u00e5 tid att framst\u00e4lla s\u00e5dana.<\/p>\n
Ofta r\u00e5der det en brist i vardagen i att anv\u00e4nda sig av alternativ kommunikation i all kommunikation: b\u00e4gge v\u00e4garna, utvidgning av ordf\u00f6rr\u00e5det, inl\u00e4rning genom exempel eller en p\u00e5visad acceptans att AKK \u00e4r ett f\u00f6rstaspr\u00e5k och ett etablerat spr\u00e5k. F\u00f6r ofta fuskar man lite och anser att det r\u00e4cker om barnet f\u00f6rst\u00e5r och lyder, utan att det utvecklas eller f\u00e5r yttrander\u00e4tt. Ibland m\u00e4rker man inte att man talar med ryggen v\u00e4nd mot den som skall \u2019lyssna\u2019 p\u00e5 tecknen. S\u00e4llan kommer man p\u00e5 att rita och ber\u00e4tta p\u00e5 l\u00f6sa papper \u2013 det blir mer realtida d\u00e5.<\/p>\n
Ocks\u00e5 de som \u00e4r rutinerade AKK-anv\u00e4ndare bland tj\u00e4nstem\u00e4n och specialister i vardagen kan ibland tappa bort sig och gl\u00f6mma att sj\u00e4lva anv\u00e4nda AKK och att utveckla den andras f\u00f6rm\u00e5ga i detta.<\/p>\n
Det kan vara sk\u00e4l att knacka bort rosten ibland och att fr\u00e4scha upp minnet med tecknen, kommunikationsp\u00e4rmarna, talapparaterna och de moderna apparna och programmen. Lika viktigt \u00e4r att kontinuerligt fundera p\u00e5 hur dagens olika programnummer effektivast kunde samexistera med AKK och vilka andra detta kunde betj\u00e4na. Anv\u00e4nder vi den IT som vi har? Om ja, kunde vi anv\u00e4nda den b\u00e4ttre? Om nej, vad beror det p\u00e5 och kan vi f\u00e5 hj\u00e4lp i vardagen f\u00f6r detta? Anv\u00e4nder vi oss av AKK inom specialundervisningen? Hur? Kunde vi g\u00f6ra det b\u00e4ttre f\u00f6r respektive individ och f\u00f6r gruppen?<\/p>\n
Hur bra k\u00e4nner vi till autism och utvecklingsst\u00f6rning? Vad \u00e4r viktigt i undervisningen, bem\u00f6tandet, kommunikationen och i livet f\u00f6r dem? Hur kan jag bidra till detta?<\/p>\n
Vad inneb\u00e4r omsorg och vad inneb\u00e4r bem\u00f6tande? Vilka bem\u00f6ter jag dagligen och hur borde det ske? Vilken roll har anh\u00f6riga? Vad kan m\u00e5lgruppen sj\u00e4lv bidra med?<\/p>\n
Vad \u00e4r \u00f6vergrepp? Vad annat \u00e4n v\u00e5ld mot person eller sak \u00e4r ett \u00f6vergrepp? Hur kan jag f\u00f6rhindra \u00f6vergrepp? H\u00f6r utbrott till autism? \u00c4r de beteendest\u00f6rningar eller ligger orsakerna annanstans? Vad kan vi g\u00f6ra f\u00f6r att skapa en trygg och f\u00f6ruts\u00e4gbar milj\u00f6? Hur bidrar vi till den funktionshindrades r\u00e4ttsskydd?<\/p>\n
Hur bidrar vi till r\u00e4ttsskyddet d\u00e5 vi dokumenterar saker? Kunde vi t\u00e4nka p\u00e5 n\u00e5got nytt d\u00e5 vi testar och unders\u00f6ker barnen?<\/p>\n
Hur \u00e4r det med teckenundervisningen och med talterapin? Borde jag skriva ner dem i habiliteringsplanen och i utl\u00e5tandena? Vem ber\u00e4ttar om detta f\u00f6r familjen? Hur kan jag bidra till enluckeprincipen f\u00f6r de anh\u00f6riga?<\/p>\n
Vi konsulterar, undervisar, handleder, g\u00f6r material och utvecklar metoder, utvecklar, och lobbar i fr\u00e5gor som r\u00f6r den praktiska kompetensen i vardagen inom alternativa och kompletterande kommunikationsmetoder, teckenundervisning, specialpedagogik, AKK-specialpedagogik och bem\u00f6tande.<\/p>\n
Vi st\u00e4ller g\u00e4rna upp i att utveckla kompetensen och arbetss\u00e4tten f\u00f6r experter (inom habilitering, utbildning, social- och h\u00e4lsov\u00e5rd, sjukv\u00e5rd, organisationer), anh\u00f6rigexperter, funktionshindrade, ledning, tj\u00e4nstem\u00e4n, politiker, statsmakten och den breda allm\u00e4nheten.<\/p>\n
L\u00e4s mer om v\u00e5ra tj\u00e4nster kring<\/p>\n
\uf0a7 R\u00e4ttsfr\u00e5gor (lagstiftning och r\u00e4ttsskydd ur den funktionsnedsattas perspektiv och vad det kr\u00e4ver av myndigheter, tj\u00e4nstem\u00e4n och personal) (fi. oikeus)<\/p>\n
\uf0a7 Yttrander\u00e4tt (v\u00e4rdegrund, t\u00e4nkes\u00e4tt, processer, bem\u00f6tande, etik och st\u00f6d) (fi. puheoikeus)<\/p>\n
\uf0a7 R\u00e4tten till en egen kommuniktion i livets alla skeden och i vardagen, alternativ och kompletterande kommunikation och kompetenser hos brukare, anh\u00f6riga och anst\u00e4llda att bredda p\u00e5 kommunikationsf\u00f6rm\u00e5gan (fi. puhe)<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Vad \u00e4r alternativ och kompletterande kommunikation? P\u00e5 samma s\u00e4tt som d\u00f6va eller h\u00f6rselnedsatta anv\u00e4nder sig av teckenspr\u00e5k eller blinda och synnedsatta l\u00e4ser med punktskrift, har kommunikationsmetoder utvecklats f\u00f6r de gravt talhandikappde. Of\u00f6rm\u00e5gan all tala eller att tala tydligt, kan vara…<\/span><\/p>\n