![\"TioB19PuheoikeusAACAKKCAAlogo\"](\"http:\/\/www.puheoikeus.fi\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/TioB19PuheoikeusAACAKKCAAlogo.jpg\")
<\/a>Kommunikationshj\u00e4lpmedlen och specialpedagogiken h\u00f6r ihop. Kommunikationshj\u00e4lpmedel beh\u00f6vs i pluralis, b\u00e5de som hi-tech och som lo-tech, precis som fallet \u00e4r med skor eller med rullstolar. Tecken och bildkommunikation skall l\u00e4ggas in i alla undervisningsmaterial. Kommunikationen och inl\u00e4rningen lever inte skilda liv.<\/p>\nBekanta dig med Puheoikeus.fi:s metodik, AKK-specialpedagogiken\u00a9. Vi l\u00e4gger in tecken och symboler i alla undervisningsmaterial och vi g\u00f6r skolbokssurrogat \u00e5t de icke-talande, utvecklingsst\u00f6rda eleverna. Vi l\u00e4gger in allm\u00e4nbildning, m\u00e4nniskor\u00e4tts-, arbetslivs- och handikappfr\u00e5gor och -ordf\u00f6rr\u00e5d i alla kommunikationshj\u00e4lpmedel. Genom brobygget mellan AKK och specialpedagogiken har vi m\u00e4rkbart h\u00f6jt produktiviteten i specialundervisningen.<\/p>\n
Undervisningen och kommunikationen f\u00f6r\u00e4dlas och m\u00e4ngden anfall av frustration och raseri minskar. Anfallen \u00e4r ju ofta en f\u00f6ljd av v\u00e5r misslyckade kommunikation och\/eller v\u00e5r ignorans kring visuella budskap. Det \u00e4r en del av den funktionshindrades r\u00e4ttigheter och i enlighet med v\u00e5rt eget intresse att vi inte p\u00e5 felaktiga eller l\u00f6sa grunder medicinerar eller bestraffar fel person.<\/p>\n Valet av kommunikationshj\u00e4lpmedel beror p\u00e5 brukarens behov, anv\u00e4ndning och commitment, inte p\u00e5 en ransonering av ord eller apparatur. Peklpattorna (iPad) kostar en tiondel av de traditionella, monopolprissatta, hj\u00e4lpmedlen, samtidigt som de ger mer \u00e4n tiofaldig nytta. Varf\u00f6r rekommenderas de inte? Ofta \u00e4r motiveringen att ”de inte kan”, i andra fall heter det att ”iPaden \u00e4r en konsumtionsvara”. Det finns bevis fr\u00e5n vardagen av ett lyckat och intuitivt bruk av pekplattorna. Av n\u00e5gon orsak n\u00e5r feedbacken inte v\u00e5ra fem-sex olika ”kompetenscenter”, vilka jobbar delvis med fel saker, ofta parallellt med och konkurrerande med varann, s\u00e5 att det uppst\u00e5r luckor emellan akt\u00f6rerna). Vi g\u00f6r dubbelt arbete och fel arbete, men vi ransonerar nitiskt.<\/p>\n Enligt b\u00e5de v\u00e5r erfarenhet och v\u00e5r uppfattning, vill familjerna ha bara det de verkligen f\u00f6rbinder sig till. De anv\u00e4nder inte s\u00e5dant som de ogillar, s\u00e5dant som \u00e4r klumpigt och som ingen annan g\u00e5r med p\u00e5 att anv\u00e4nda.<\/p>\n K\u00e4rnordf\u00f6rr\u00e5det utg\u00f6r basen f\u00f6r kommunikationen, oavsett kontext (sammanhang). Alla kommunkationshj\u00e4lpmedel borde ha ett k\u00e4rnordf\u00f6rr\u00e5d (Core Vocabulary) som bas. Detta utg\u00f6rs av spr\u00e5kets 100-500 vanligaste ord och fraser. D\u00e4rifr\u00e5n skall f\u00f6rgreningarna ske till kontext, situationer, fraser, ordb\u00f6jning och (i v\u00e4rsta fall) satsstrukturer, dvs grammatik. Brukaren m\u00e5ste kunna f\u00e5 delta i alla slags diskussioner, oavsett vad man talar om eller var man \u00e4r. Till detta beh\u00f6vs ett k\u00e4rnordf\u00f6rr\u00e5d. D\u00e5 man vill bredda diskussionen, klickar man sig djupare inom applikationen. Vi inleder inte diskussionen via ordklasser. Det skulle inte falal n\u00e5gon in att bygga en kommunikationsapp enbart p\u00e5 grammatikalisk botten, \u00e5tminstone inte f\u00f6r specialbarnen som inte beh\u00e4rskar spr\u00e5kets struktur.\u00a0 Varf\u00f6r g\u00f6rs d\u00e5 appar och andra hj\u00e4lpmedel som baserar sig p\u00e5 substantiv, verb och ”de \u00f6verlopps orden” = gruppen ”korta ord”? Enligt v\u00e5r erfarenhet hemfaller (st)hj\u00e4lpmedelscentralerna \u00e5t just detta.<\/p>\n Bekanta dig med med f\u00f6ljande akt\u00f6rer:\u00a0 Prentke & R\u00f6mich (dyrt, men fungerande PC-material) och appen \u201dSpeak for Yourself\u201d ($200, dvs en nolla mindre \u00e4n PC-hj\u00e4lpmedlet), Gail van Tatenhovens f\u00f6rel\u00e4sningar och material och p\u00e5 bevis p\u00e5 hur v\u00e4l k\u00e4rnordf\u00f6rr\u00e5det fungerar. D\u00e5 man ger modell, ”promptar”, \u00e4r det en god id\u00e9 att f\u00f6lja t\u00e4nkes\u00e4ttet kring\u00a0 Aided Language Input (ALI), s\u00e5 att arbetet efter upphandlingen sker effektivt. Det \u00e4r just h\u00e4r vi beh\u00f6ver l\u00e5ngsiktiga och kompetenta insatser i form av kontultation och handledning. Sj\u00e4lva utv\u00e4rderingen och\u00a0 utprovningen borde ske snabbt, all energi beh\u00f6vs p\u00e5 ibruktagningen och p\u00e5 utvidgningen av anv\u00e4ndningen. I detta skede beh\u00f6vs modeller fr\u00e5n de vuxna, minst x20\/timme, hela dagen, inte under skilda kommunikationstimmar. Ger man modelll s\u00e5 h\u00e4r mycket, garanterar man bara att barnet f\u00e5r lika mycket input som ett ”vanligt” barn. D\u00e5 ger man inte \u00e4nnu n\u00e5got extra st\u00f6d!\u00a0 \u00a0\u00a0 Ungarna skall inte bevisa vad de kan innan de f\u00e5r prova hj\u00e4lpmedel. Tyv\u00e4rr ransonerar vi ord och hj\u00e4lpmedel och tvingar barnen att ta i bruk fel apparater som mellanstationer p\u00e5 v\u00e4gen till det familjerna k\u00e4nner f\u00f6r. Detta inneb\u00e4r k\u00e4ppar i hjulet p\u00e5 v\u00e4gen till en fullv\u00e4rdig kommunikation. Med motsvarande logik om att beh\u00f6rska n\u00e5got innan man f\u00e5r prova saken, borde vi g\u00f6ra koncernbokslut innan vi f\u00e5r se en Excel-demo eller k\u00f6ra p\u00e5 i trafiken innan bilskolan tar emot oss. Det \u00e4r upp och nedv\u00e4nt, f\u00f6r vi borde ju, precis som f\u00f6r talande barn, ge modeller och utvidga ordf\u00f6rr\u00e5det och utrycksf\u00f6rm\u00e5gan, minst x20\/timme f\u00f6r att barnen skall f\u00e5 samma som en ”vanlig” ett och ett halvt -\u00e5ring.<\/p>\n Ordf\u00f6rr\u00e5det ransoneras inte. Valet av kommunikationsredskap baserar sig inte p\u00e5 existerande ordf\u00f6rr\u00e5d eller erfarenhet av en viss apparat. Brukaren beh\u00f6ver ett stort ordf\u00f6rr\u00e5d och en m\u00f6jlighet att p\u00e5visa ocks\u00e5 s\u00e5dan spr\u00e5klig f\u00e4rdighet som de vuxna inte \u00e4r medvetna om d\u00e5 hj\u00e4lpmedlen ofta \u00e4r s\u00e5 begr\u00e4nsade. Brukaren borde ocks\u00e5 f\u00e5 l\u00e4ra sig mer av andra, genom goda exempel p\u00e5 hj\u00e4lpmedelsanv\u00e4ndning och kommunikation.<\/p>\n Vi s\u00e4ger aldrig \u00e5t ”vanliga” barn att vi inte talar om n\u00e5got tema eller ord f\u00f6rr\u00e4n barnet g\u00e5r i \u00c5k7, varf\u00f6r g\u00f6r vi det d\u00e5 det g\u00e4ller barn med ett unikt spr\u00e5kbruk?<\/p>\n Vi utvidgar medvetet sm\u00e5 babyers (h\u00f6rda, passiva) ordf\u00f6rr\u00e5d. Varf\u00f6r \u00e4r d\u00e5 motsvarande aktiviteter f\u00f6r ett specialbarn ”medicinskt” f\u00f6rbjudna?<\/p>\n Alla skol\u00e4mnen, arbetsrelaterade ord och allt annat som kan deriveras ur UN Enable (de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna f\u00f6r handikappade) inkluderas i ordf\u00f6rr\u00e5det. programmera in alla skol\u00e4mnen i kommunikationsappen. Kommunikationen och undervisningen kan inte leva separata liv. Barnet har bara ett liv.<\/p>\n Alla de teman, ord, bilder och tecken som undervisningsplanen och allm\u00e4nbildningen kan t\u00e4nkas omfatta, programmeras in i samtliga till buds st\u00e5ende kommunikationshj\u00e4lpmedel. Egna filmer och foton kompletterar givetvis detta.<\/p>\n Uppl\u00e4gg f\u00f6r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter och f\u00f6r \u00f6vergrepp beh\u00f6vs i alla kommunikationshj\u00e4lpmedel s\u00e5 att man kan reda ut vad som h\u00e4nt eller vad personen \u00e4r ber\u00e4ttigad till, men inte f\u00e5r. D\u00e5 undviker vi medicinering och bestraffning av fel person.<\/p>\n Specialisterna beh\u00f6vs till att rtygga ibruktagningen och en l\u00e5ngsiktig konsultering i syfte att bredda bruket av hj\u00e4lpmedlen. Idag anv\u00e4ner vi tid p\u00e5 utredningar och p\u00e5 ransonering av f\u00f6rlegade material, samtidigt som handledningen f\u00f6rsummas. Vi borde v\u00e4nda p\u00e5 steken och f\u00f6rst (snabbt) skaffa apparaturen, f\u00f6r att sedan intensivt och m\u00e5lmedvetet initiera en veritabel kommunikationsoffensiv.<\/p>\n Anskaffningen och utprovningen \u00e4r en minimal del av den hj\u00e4lp som beh\u00f6vs. Krafterna borde anv\u00e4ndas p\u00e5 att ta i bruk apparaten och p\u00e5 att l\u00e4ra b\u00e5de ut och in hur bruket kan utvidgas. P\u00e5 bilden till h\u00f6ger syns modellgivningen (prompting) som beskrivs n\u00e4rmare i punkt (9). Tillsammans med eleven kan vi diskutera och visa modell genom att trycka p\u00e5 udda ord. Vi beh\u00f6ver inte spela upp hela meningar. Med talande knappar, blir diskussionen f\u00f6rtydligad ocks\u00e5 via enskilda ord.<\/p>\n Modellgivningen ber\u00f6r ocks\u00e5 inl\u00e4rningen av djup (ett utvidgat ordf\u00f6rr\u00e5d, konjugering mm) inom appen, bruket av kontext och, inte minst i b\u00f6rjan, en introduktion av ord och hur dessa anv\u00e4nds, g\u00e4rna med m\u00e5nga exempel p\u00e5 detta.<\/p>\n V\u00e5r uppgift \u00e4r att ge minst 20 modeller f\u00f6r bruket av hj\u00e4lpmedlet – per timme. Gapet mellan de ”vanliga” barnen och specialbarnen\/de svagt kommunicerande \u00f6kar varje dag d\u00e5 vi inte umg\u00e5s med dem p\u00e5 samma s\u00e4tt som med andra barn. Autistiska barn lever i en tyst omgivning. Av n\u00e5gon orsak tystnar de vuxna d\u00e5 barnet inte talar. De vuxna inv\u00e4ntar initiativ fr\u00e5n barnets sida. Man tecknar inte f\u00f6rst. Eller s\u00e5 anv\u00e4nder vi kommunikationshj\u00e4lpmedlen slumpm\u00e4ssogt och oregelbundet – f\u00f6r v\u00e5ra egna behov.<\/p>\n Om vi talar med ett ”vanligt” barn 8 timmar per dag under ett och ett halvt \u00e5rs tid, \u00e5stadkommer vi 4.400 timmar prat. Med specialbarnen n\u00f6jer vi oss ofta med totalt tio minuter av kommunikation p\u00e5 samma tid! Om vi hemfaller oss \u00e5t detta, m\u00e5ste barnet fylla 84 \u00e5r innan det utsatts f\u00f6r lika mycket prat som en sm\u00e5tting.<\/p>\n L\u00e4r dig mer genom att samla feedback av brukarna och l\u00e5t brukarna leda utvecklingsarbetet. Samla in feedback och information och l\u00e4r dig av detta. L\u00e5t brukarna t o m leda utvecklingsarbetet och fokusera sj\u00e4lv p\u00e5 att trygga finansieringen och genomf\u00f6randet. Brukaren beh\u00f6ver k\u00e4nna att habiliteringen h\u00e4nger med och att akt\u00f6rerna inom habiliteringen satsar p\u00e5 att f\u00e5 och p\u00e5 att uppr\u00e5tth\u00e5lla en l\u00e5ngsiktig finansiering. Enheterna och specialisterna borde inverka p\u00e5 samh\u00e4llet, ifall det inte f\u00f6rekommer finansiering eller kompetens till beh\u00f6vliga, r\u00e4tta serviceformer.<\/p>\n F\u00f6r oljud och st\u00e4ll dig p\u00e5 barrikaderna ifall ni inte har verksamhetsf\u00f6ruts\u00e4ttningar eller en l\u00e5ngsiktig service eller om du upplever att ni l\u00e4mnar AKK-brukarna vind f\u00f6r v\u00e5g. G\u00e5 till din chef med dina n\u00f6drop och f\u00f6rb\u00e4ttringsf\u00f6rslag. Skriv i tidningar och till beslutsfattare.<\/p>\n Du har ansvar f\u00f6r dina klienter, elever, patienter. Ordna samarbetsm\u00f6ten, fr\u00e5n vilka ingen g\u00e5r hem innan man har en l\u00f6sning och en tydlig plan f\u00f6r fortsatt aktivitet. Att l\u00e4gga ned en serviceform eller att minska personalm\u00e4ngden hj\u00e4lper inte en m\u00e5lgrupp som inte heller idag har en r\u00f6st .<\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/h3>\n
(2)\u00a0 Om individen kan peta sig i n\u00e4san, \u00e4r pekplattan (iPad) l\u00e4mplig som hj\u00e4lpmedel.<\/h3>\n
<\/a>Om individen kan peta sig i n\u00e4san, \u00e4r pekplattan (iPad) l\u00e4nplig som hj\u00e4lpmedel. Det \u00e4r betydligt l\u00e4ttare f\u00f6r m\u00e5nga specialbarn att anv\u00e4nda en pekplatta \u00e4n att v\u00e4nda sidor i en bok eller i en p\u00e4rm. Den sk Stora kommunikationsboken (Iso-AACi, Super-AACi) och liknande kommunikationsp\u00e4rmar\/-b\u00f6cker \u00e4r enligt den feedback vi samlat in s\u00e5 kallade ”communication stoppers” (kommunikationen avstannar, som i en v\u00e4gg, av de otaliga och klumpiga sidbytena. De \u00e4r illa omtyckta f\u00f6rutom anv\u00e4ndningen parallellt med andra hj\u00e4lpmedel, bl a f\u00f6r avl\u00e4gsna anh\u00f6riga. Det \u00e4r otympligt att anv\u00e4nda och att sl\u00e4pa p\u00e5 kommunikationsp\u00e4rmarna. Den tyngsta v\u00e4ger 800 gram utan omslag. Som prim\u00e4rt hj\u00e4lpmedel l\u00e4mpar de sig f\u00f6r ytterst f\u00e5 personer. De baserar sig ocks\u00e5 p\u00e5 ett felaktigt t\u00e4nkes\u00e4tt. Kommunikationen och interaktionen \u00e4r inte synonyma med en tematisk ordbok eller talat spr\u00e5k d\u00e4r man v\u00e4ljer ord skilt ur varje ordklass under satsens g\u00e5ng (med substantiv, verb, pronomen mfl) eller d\u00e4r varje sammanhang har ett eget kontext.<\/p>\n<\/a>Kontexten underl\u00e4ttar kommunikationen ifall samtliga ord som beh\u00f6vs ocks\u00e5 finns inom kontextet. D\u00e5 upprepas orden ofta och p\u00e4rmen blir tjockare och tjockare. D\u00e5 kontextens antal n\u00e4rmar sig 150, \u00e4r det sv\u00e5rt t o m f\u00f6r f\u00f6rfattaren att h\u00e4nga med. I de nuvarande kommunikationsp\u00e4rmarna hittar brukaren inte det man s\u00f6ker, p\u00e4rmarna levereras ju utan inneh\u00e5llsf\u00f6rteckning. Tanken bryts mitt i meningen. Alla klarar inte heller av att producera fullst\u00e4ndiga meningar. Det f\u00f6rekommer ocks\u00e5 en mycket begr\u00e4nsad m\u00f6jlighet till successiv inl\u00e4rning, inte minst f\u00f6r att ordf\u00f6rr\u00e5det \u00e4r s\u00e5 litet. F\u00f6r en gravt talhandikappad \u00e4r det inte ett sj\u00e4lv\u00e4ndam\u00e5l att beh\u00e4rska spr\u00e5kets struktur till full\u00e4ndning. Det viktigaste \u00e4r att ha en \u00e4kta interaktion och att f\u00e5 sin r\u00f6st h\u00f6rd. Mapparna cementerar barnen p\u00e5 en element\u00e4r niv\u00e5 redan g\u00e4llande ordf\u00f6rr\u00e5det, och brukaren hindras att anv\u00e4nda ord som redan beh\u00e4rskas, men som ingen kommit p\u00e5 att skriva in i p\u00e4rmen. Nyinl\u00e4rningen begr\u00e4nsas. Varken unga eller vuxna vill anv\u00e4nda s\u00e5dana b\u00f6cker. De ogillar ocks\u00e5 s\u00e5dana datatekniska hj\u00e4lpmedel som f\u00f6ruts\u00e4tter programmering \u00e5 annan ort och mycket tid, inte minst om detta \u00e4r klumpigt och jobbigt, ett slags relikt fr\u00e5n forna tiders logopeders maktapparat, ett slags elfenbenstornst\u00e4nkande.<\/p>\n<\/h3>\n
(3)\u00a0 Apparna, tecknen och AKK \u00f6ppnar en ny v\u00e4rld f\u00f6r de gravt talhandikappade autisterna och de utvecklingsst\u00f6rda.<\/h3>\n
<\/a>Apparna, tecknen och AKK \u00f6ppnar en ny v\u00e4rld f\u00f6r de gravt talhandikappade autisterna och de utvecklingsst\u00f6rda. I ett nafs kan man avancera fr\u00e5n ”Jag vill ha banan” till att tala om och l\u00e4ra sig kring allt mellan Runerberg och klezmer – f\u00f6rutsatt att man programmerat in allm\u00e4nbildning i ”dumburken”. Programmeringen inom appv\u00e4rlden \u00e4r enkel, snabb och bekymmersl\u00f6s. Ett helt kontext med hundra ord eller satser kan tex programmeras in medan man v\u00e4ggkl\u00e4ttrar, mellan varven, fast man s\u00e4krar och fungerar som picnic-k\u00f6k.<\/p>\n<\/h3>\n
(4)\u00a0 Valet av kommunikationshj\u00e4lpmedel beror p\u00e5 brukarens behov, anv\u00e4ndning och commitment.<\/h3>\n
<\/a><\/p>\n<\/h3>\n
(5)\u00a0 K\u00e4rnordf\u00f6rr\u00e5det utg\u00f6r basen f\u00f6r kommunkationen, oavsett kontext.<\/h3>\n
<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/h3>\n
(6)\u00a0 Ordf\u00f6rr\u00e5det ransoneras inte.<\/h3>\n
<\/a><\/p>\n<\/h3>\n
(7)\u00a0 Alla skol\u00e4mnen, arbetsrelaterade ord och allt annat som kan deriveras ur UN Enable (de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna f\u00f6r handikappade) inkluderas i ordf\u00f6rr\u00e5det.<\/h3>\n
<\/a><\/p>\n(8)\u00a0 Specialisterna beh\u00f6vs till att trygga ibruktagningen och en l\u00e5ngsiktig konsultering i syfte att bredda bruket av hj\u00e4lpmedlen.<\/h3>\n
<\/a><\/p>\n(9)\u00a0 V\u00e5r uppgift \u00e4r att ge minst 20 modeller f\u00f6r bruket av hj\u00e4lpmedlet –\u00a0 per timme.<\/h3>\n
<\/a><\/p>\n(10) L\u00e4r dig mer genom att samla feedback av brukarna och l\u00e5t brukarna leda utvecklingsarbetet.<\/h3>\n
<\/a><\/p>\n