{"id":2179,"date":"2014-03-04T11:11:18","date_gmt":"2014-03-04T09:11:18","guid":{"rendered":"http:\/\/www.puheoikeus.fi\/?page_id=2179"},"modified":"2014-03-04T11:11:18","modified_gmt":"2014-03-04T09:11:18","slug":"hbl-talhandikappade-behover-mera-hjalp","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.puheoikeus.fi\/en\/mediassa\/hbl-talhandikappade-behover-mera-hjalp\/","title":{"rendered":"HBL – Talhandikappade beh\u00f6ver mera hj\u00e4lp"},"content":{"rendered":"

The article is available in Swedish<\/a>. For the sake of viewer convenience, the content is shown below in the alternative language. You may click the link to switch the active language.<\/p>

Runt 0,5-0,6 procent av befolkningen, 1 500 svenskspr\u00e5kiga, lider av ett gravt talhandikapp och skulle dra nytta av kommunikationshj\u00e4lpmedel av olika slag. Av dessa \u00e4r 1 000 autister eller utvecklingsst\u00f6rda. Vi kunde skr\u00e4ddarsy fungerande l\u00f6sningar \u00e5t var och en.<\/p>\n

M\u00e5nga gravt talhandikappade saknar ett fungerande s\u00e4tt att uttrycka sig. Kunskapen om hj\u00e4lpmedlen haltar inom brukark\u00e5ren, bland de anh\u00f6riga och bland de professionella. Detta inneb\u00e4r grova och systematiska \u00f6vergrepp p\u00e5 individen. Det att man inte kan tala inneb\u00e4r n\u00e4mligen inte att man inte kan l\u00e4ra sig saker eller har n\u00e5got p\u00e5 hj\u00e4rtat. Tv\u00e4rtom, man kan ha hur mycket som helst att ber\u00e4tta \u2013 ocks\u00e5 om \u00f6vergrepp.<\/p>\n

L\u00e4get \u00e4r prek\u00e4rt. De anh\u00f6riga redan har k\u00f6rt f\u00f6rbi \u201dsystemet\u201d kring hj\u00e4lpmedel och l\u00e4nken till skolv\u00e4rlden. De tvingas skaffa hj\u00e4lpmedel, programvara och kunskap p\u00e5 egen hand. De programmerar allt och levererar skolbokssurrogat till skolorna. D\u00e4r samh\u00e4llet fallerar, tr\u00e4der familjerna in. D\u00e4rmed g\u00e5r f\u00f6r\u00e4ldrar miste om ett vuxenliv med inkomster, skatter och pension, medan de st\u00e5r f\u00f6r alla kostnader tills de stupar.<\/p>\n

V\u00e5ra f\u00f6rbund och organisationer, habiliteringen och kommunerna \u00e4r s\u00e5 pass lite insatta i fr\u00e5gorna att de inte agerar. Agerar de, \u00e4r risken stor att aktionen \u00e4r direkt kontraproduktiv. Fel personer, fel organisationer vidtalas f\u00f6r punktinsatser. Att f\u00e5 finansiering f\u00f6r 15 minuters intron kring l\u00e4ttl\u00e4st, 1\u20132 timmars \u201dinfo\u201d om appar (som man inte sj\u00e4lv anv\u00e4nt eller k\u00e4nner till) kan vara direkt kontraproduktivt. Om FDUV, L\u00e4rum, Folkh\u00e4lsan med flera \u201dordnat\u201d n\u00e5got f\u00f6rleds de och beslutsfattarna att tro att \u201dfr\u00e5gan \u00e4r under kontroll\u201d. Det \u00e4r den inte.<\/p>\n

Det r\u00e4cker inte med att appar och spel listas upp n\u00e5gonstans, inte heller att man \u00e4ger m\u00e5nga. Man m\u00e5ste f\u00e5 ut dem till brukarna, individualisera dem och jobba med att b\u00f6rja anv\u00e4nda dem i ett \u00e5r eller tv\u00e5. I dag integreras tecken, AKK och hj\u00e4lpmedlen i skolarbetet och i vardagen bara p\u00e5 ett f\u00e5tal st\u00e4llen, ofta med heltids- eller tv\u00e5skiftsinsatser fr\u00e5n familjen. Stat och kommun ser p\u00e5 sin h\u00f6jd p\u00e5. De verkar inte h\u00e4nga med, annars hade materialbristen \u00e5tg\u00e4rdats f\u00f6rra seklet. H\u00e4nger de med, bryr de sig inte, vilket \u00e4r v\u00e4rre.<\/p>\n

Vad beh\u00f6ver de gravt talhandikappade? De beh\u00f6ver lagstadgad service, det vill s\u00e4ga en handfull alternativa hj\u00e4lpmedel, tolktj\u00e4nster, tecken- och kommunikationshandledning och en fungerande talterapi. De beh\u00f6ver detta fr\u00e5n tv\u00e5 tre \u00e5rs \u00e5lder. Varf\u00f6r f\u00e5r de det inte? Okunskapen bland proffsen \u00e4r stor. Vissa k\u00e4nner till AKK (alternativ och kompletterande kommunikation) och g\u00f6r en insats, andra tycker att m\u00e5lgruppen sannolikt inget har att s\u00e4ga (och d\u00e4rmed inga hj\u00e4lpmedel beh\u00f6ver eller kanske beh\u00f6ver otidsenliga material) eller att de inte \u00e4r v\u00e4rda denna utgift. Ingen f\u00f6rklaring \u00e4r acceptabel.<\/p>\n

Varje anst\u00e4lld b\u00f6r nedteckna och f\u00f6ra vidare behovet av hj\u00e4lpmedel, tolk, talterapi och tecken- och kommunikationstr\u00e4ning. De skall informera om brister och f\u00f6rslag upp\u00e5t och ut\u00e5t. Vi beh\u00f6ver det svenska systemet med en extra speciall\u00e4rare eller AKK-resurs utanf\u00f6r klassrummet, per individ, turande om i klassen och med materialen med assistenten. Logopeder och tolkar b\u00f6r f\u00e5 g\u00f6ra material och programmera hj\u00e4lpmedlen. Vi b\u00f6r anst\u00e4lla alla som kan och \u00e4r intresserade av tecken och AKK i kombination med specialpedagogik som handledare och pedagogiska resurser av olika slag.<\/p>\n

Pedagogiska fakulteten i Vasa kunde ta sitt ansvar och f\u00f6rdjupa specialiseringens utbud. Inte minst p\u00e5 svenska borde vi luckra upp, bredda och f\u00f6rdjupa kraven p\u00e5 de facto-kunnande, inte p\u00e5 formalia. Vi b\u00f6r lyssna p\u00e5 de drabbade och l\u00e4ra av deras kunskaper. De \u00e4r h\u00e4stl\u00e4ngder f\u00f6re systemet.<\/p>\n

Terry Grahn
\nAKK-specialpedagog, lobbare
\nGrankulla<\/p>\n

F\u00f6r Hbls prenumeranter<\/a><\/p>\n

\"Hbl<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

\u00a0<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

The article is available in Swedish. For the sake of viewer convenience, the content is shown below in the alternative language. You may click the link to switch the active language.Runt 0,5-0,6 procent av befolkningen, 1 500 svenskspr\u00e5kiga, lider av…<\/span><\/p>\n

Read more ›<\/a><\/div>\n

<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"parent":1193,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","template":"content-sidebar-page.php","meta":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.puheoikeus.fi\/en\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/2179"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.puheoikeus.fi\/en\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.puheoikeus.fi\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.puheoikeus.fi\/en\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.puheoikeus.fi\/en\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2179"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.puheoikeus.fi\/en\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/2179\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2181,"href":"https:\/\/www.puheoikeus.fi\/en\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/2179\/revisions\/2181"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.puheoikeus.fi\/en\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1193"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.puheoikeus.fi\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2179"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}